Enkortsdatorer: Raspberry Pi och några konkurrenter

Först och främst, Raspberry Pi var den som enskilt populariserade hela enkortsdatorgrejen och är såväl tröttast rent specifikationsmässigt som den som har bredast stöd från både företag och community.

Är man osäker på om hela enkortsdatorgrejen passar är det en Raspberry Pi man ska prova med först. Förutom själva Pi:n kommer du behöva en strömadapter (det duger med en mobilladdare med micro-USB eller en USB-till-microUSB-kabel till en vanlig dator), ett tangentbord, en mus och antingen en skärm med HDMI (klart lämpligast) eller någon slags gammal TV eller monitor med RCA-plugg (den var väl aldrig speciellt populär i Sverige?) och ett SD-kort (gärna 8GB eller mer). Om du inte har ett ledigt HDMI-uttag i tv:n finns det adaptrar som omvandlar HDMI till DVI-D som de flesta skärmar har.

Det finns vid det här laget ganska många operativsystem att välja mellan till Raspberry Pi men absolut vanligast är troligen Raspbian, en variant av Debian.

Raspberry Pi-sajten har länkar till verktyg och instruktioner hur man överför avbildningar av operativsystem till SD-kort, det är bara att följa.

Får du problem är det enkelt att få hjälp, Google ger många, många träffar på i stort sett allt man kan tänka sig.

Om du redan erövrat Raspberry Pi och tycker det skulle vara kul att doppa fötterna utanför den pölen finns det numera en uppsjö alternativ. Samtliga har framförallt två saker gemensamt: de är snabbare och knepigare att få igång än Raspberry Pi.

Det finns små communities kring de flesta enkortsdatorer nuförtiden men ingen med den mognad och mångfald som Raspberry Pi har. En del av dem har faktiskt nästan enbart programmerare som användare och tonen dem emellan kan vara oförlåtande för en vanlig dödlig som kommer med mer "triviala" problem.

Min UDOO Quad i sin alldeles nya datorlåda.

Här sammanfattar jag mina erfarenheter:
Cubieboard: Väldigt entusiastiska. Mycket svåra att få igång när de precis lanserat hårdvaran men mognar snabbt och ofta kan man snabbt hitta en Linuxversion man hjälpligt kan köra. Om du får problem och inte lyckas hitta rätt människa att fråga står du dock ensam.

Wandboard: Mycket svår att få igång i början, definitivt inget för nybörjare. Kör du Wandboard förväntas du kunna bygga din egen Linuxkärna utan problem.

Beaglebone Black: Mer inriktad på elektronikintresserade som vill bygga automation och robotar. Mycket bra Arduino-stöd. Ska du ge dig på elektronikprojekt kan det vara all idé att basera på Beaglebone.

UDOO: Hobbyistmaskin som kommit starkt, välkomnande community av entusiaster. Började på Kickstarter och verkar ha vind i seglen. Till skillnad från många andra enkortsdatorer är den här utvecklad i och stöds från Europa (Italien).

Hur mycket skiljer det då i praktiken mot Raspberry Pi?
Förutom att de är klart pilligare att få igång är känslan att de också är snabbare klart påtaglig. Raspberry Pi har aldrig varit en fartfantom (det var ju heller aldrig meningen) och de flesta andra är ofta dubbelt så snabba (eller mer!). Du behöver inget stoppur för att märka skillnaden direkt.

Ur funktion

Jag har MRTG igång hemma (och på jobbet för all del) men det är sällan jag tittar till den, jag förväntar mig bara att den rullar.

Men när jag tittade till den häromdagen såg jag till min förvåning att den senast uppdaterades i februari. Jag kör den på en Cubieboard2 så jag loggade in och kollade vad som hänt. Efter senaste uppdateringen av Linux på den hade Perl mystiskt gått sönder. Planen är att ersätta den med en Raspberry Pi, de är enklare att felsöka och med tanke på hur få switchar jag har räcker en Pi låååångt för jobbet.

Att installera MRTG på en Raspberry Pi med Raspbian är en snabb och smärtfri sak:
sudo apt-get install mrtg

För att se output från MRTG behöver du cokså ha en webserver installerad, te.x. Apache eller Nginx.

Konfigurationen kan vara skrämmande för en nybörjare men här är några tips.

Du börjar med programmet cfgmaker, redan nu måste du bestämma om du vill köra MRTG via cron eller "för hand" och låta MRTG själv sköta demonisering och tidsintervall. Jag har valt det senare.

Sedan drar du till med en harang liknande den här (en rad):
sudo cfgmaker --snmp-options=:::::2 --global "Interval: 5" --global "Logdir: /var/log" --global "RunAsDaemon: Yes" -output=/etc/mrtg/core.cfg hemligt@192.168.1.1

I tur och ordning betyder det att vi använder SNMP Version 2c för kommunikation, vi vill kolla switchen var femte minut, vi vill använda biblioteket /var/log/ för loggfiler, vi vill att MRTG ska demonisera sig själv, kofigurationsfilen ska skrivas till /etc/mrtg/core.cfg och slutligen har vi community-namnet@switchens IP-adress.

Nu har du en konfigurationsfil du ska använda dels för att formattera html och dels för att faktiskt köra MRTG.

Nästa steg blir att köra indexmaker med en ny harang liknande denna (en rad):
sudo indexmaker -output=/var/www/mrtg/core.html /etc/mrtg/core.cfg

Det man gör med indexmaker är alltså att skriva ner en html-mall för core.cfg i /var/www/mrtg. /var/www är där din webserver vanligtvis lägger filerna den ska visa när man anropar den men det kan hända att du konfigurerat annorlunda.

cfgmaker och indexmaker använder du sedan bara om du vill göra någon förändring av konfigurationen.

Nu är du klar att köra MRTG självt, jag gör det från ett script med ett entry för varje switch:
sudo env LANG=C /usr/bin/mrtg /etc/mrtg/core.cfg

Förhoppningsvis får du nu bara ett meddelande om att MRTG demoniserat sig, den kommer vakna var femte minut, polla switcharna, skriva ner data och sedan vänta ytterligare fem minuter och så vidare.

Vid det här laget är det dags att ta en kopp kaffe eftersom resultaten du ser på webservern ser konstiga ut i minst fem minuter innan MRTG verkligen börjat samla in data. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att vänta, jag har aldrig misslyckats med att dra igång MRTG - den tar bara tid på sig.

Max acceleration

Jag spenderade hela förra veckan hos HP i Frösunda på Accelerated HP Core/Distribution Layer Network Technologies (HL045_00646351)-utbildning.

11 dagars material om E- och A-series-switchar komprimerat till en 5-dagarskurs. Det var en utmaning.

Jag lärde mig en hel del nyttigheter och framförallt gav labbarna på A-series mig en helt ny nivå av självförtroende när det gäller den typen av switchar. Även en del nya tricks till E-series kom i dagen.

Oerhört givande alltså och tufft.

Förutom själva kursen diskuterades brandväggar och trådlösa nätverk med läraren och de andra kursdeltagarna. Även det mycket givande, vårt åldrande trådlösa ska ju bytas ut så småningom och det är bra att veta var branschen är på väg och vad folk använder.

Unga kan inte använda datorer

Förra året slog en artikel om hur datorilliterata den unga generationen är ner som en bomb.

Det debatterades en del på nätet kring ämnet och man kom till exempel fram till att vuxna inte heller kan använda datorer. Att det kanske inte är så lätt att råda bot på. Att författaren till originalartikeln är en idiot. Att lösningen kanske inte är att alla ska bli programmerare. Några hävdar att det inte är ett problem. Att IT-industrin är delvis fokuserad på att förvirra användare. Andra delar själva idén men har svårt att svälja hur artikeln är skriven. Den gav vid tiden även lite vågor i Sverige.

Några blev indignerade.

Om du klickat på alla länkar och läst allt hittills är du en av få. Men det är en viktig diskussion som tåler såväl analys som eftertanke. Själv tycker jag det är viktigt att åtminstone ha en rudimentär förståelse av saker jag använder.

Brandväggsbyte

Vi bytte brandvägg på jobbet i lördags. Själva bytet inklusive de första rättningarna av regler tog cirka 30 minuter, tester för att se att all trafik vi tänkt oss gick igenom som det skulle tog nästan tre timmar.

Att byta skalskydd är alltid något av en rysare, all internettrafik klipps tvärt av och startas upp igen. Trots tester i lördags fanns det småsaker att skruva på igår men det fanns aldrig något läge där vi var i närheten av att köra igång urbackningsplanen (sätta tillbaka kablarna i den gamla brandväggen). (Jag var egentligen aldrig orolig, kunniga tekniker från Radpoint har hållit oss i handen hela vägen.)

Och tack och lov för det. Palo Alto Networks brandvägg ger en helt annan insikt i trafiken än vad Clavisters någonsin gjorde. Full genomlysning av trafiken på lager 7 och dessutom URL-blockering och stopp för botnets, virus, malware och annat smått och gott. En kvalitetshöjning på säkerhetsområdet som var välbehövlig (inte minst enligt MSB).

Programvaror som betyder något

Jag läste en fascinerande artikel om fem programvaror som borde finna i en mjukvarukanon.

Artikeln är på engelska men rekommenderas varmt, programvarorna som omtalas är:
Microsoft Office, Photoshop, Pac-Man, Unix och Emacs.

Och nog skulle det vara så att det finns en kanon med mjukvara som alla borde köra och ha ett hum om?

Banana Pi

Eftersom jag tydligen har mer pengar än vett har jag beställt en Banana Pi.

Det är en dator i samma storleksklass som betydligt vanligare Raspberry Pi men snabbare, med mer minne, gigabit ethernet och SATA-interface. Jag har ingen aning om vad jag skall använda den till just nu.

Banana Pi vs. Raspberry Pi

Jag passar på att gratulera BASIC, det första programmeringsspråket jag lärde mig, som fyller 50 år. En golden oldie.